Örhänge – en liten detalj som säger mycket

Jag har alltid gillat accessoarer som visar vem man är. Det behöver inte vara stort eller iögonfallande. Men det ska kännas rätt. För mig har örhänget blivit just en sån grej. En liten detalj som ger uttryck. Lite attityd, lite stil.

Det började med ett enkelt stålörhänge jag köpte på en resa. Inte för att sticka ut, utan för att känna att jag bar något som var jag. Sedan dess har det blivit fler. En liten samling. Olika material, olika former. Jag växlar beroende på humör, tillfälle och klädstil.

Örhängen är inte bara för kvinnor

Det finns fortfarande folk som höjer på ögonbrynen när de ser en man med örhänge. Som om det skulle vara något nytt. Men det är inget nytt. Män har burit örhängen i århundraden. Det handlar inte om kön. Det handlar om stil.

Oavsett om du gillar klassiskt silver, svart titan eller något med mer blänk – det finns något för dig. Vissa föredrar små ringar. Andra vill ha något mer markerat. Jag gillar båda, beroende på om jag är på jobbet, på gymmet eller ute med grabbarna.

Det viktiga är att det känns naturligt. Inte som att man klätt ut sig. Börja med något diskret om du är osäker. Du märker snabbt hur det tas emot. Och framför allt – hur du själv känner dig i det.

Rätt örhänge för rätt tillfälle

Det är som med klockor, skor eller jackor. Allt handlar om sammanhang. Ett mattsvart örhänge funkar klockrent till vardags. Till fest kanske du vill ha något med lite mer glans. Jobbar du i butik som jag, gäller det att känna av. Vissa dagar kör jag helt utan. Andra kör jag med ett örhänge som sticker ut lite mer.

Materialet spelar roll. Billigt stål kan irritera huden. Jag satsar på kirurgiskt stål eller titan. Håller bättre och känns bekvämare. Och vill man lägga lite mer, finns det varianter i guld eller med stenar som ändå känns maskulina.

Det handlar inte om att smycka sig för andra. Det handlar om att uttrycka sig själv. Att bära något som känns rätt – oavsett vad någon annan tycker. Örhänget har blivit en del av min stil. Inte för att det behövdes. Utan för att det känns bra. Och det räcker.